Arvskifte är den process som sker efter en närståendes bortgång, där arvtagarna fördelar den avlidnes tillgångar och skulder enligt det testamente eller de arvsregler som gäller. Arvskiftet är en viktig del av dödsboets hantering och det är viktigt att genomföra det på rätt sätt för att undvika juridiska problem eller konflikter mellan arvingarna. Här går vi igenom vad arvskifte innebär, vilka steg som ingår och vad man behöver tänka på.

Vad är arvskifte?

Arvskifte innebär att dödsboet delas upp mellan de som har rätt till arv enligt lag eller testamente. Arvskiftet sker efter att alla skulder och andra förpliktelser som den avlidne har haft har betalats av dödsboet. När detta är klart kan tillgångarna fördelas mellan de efterlevande.

Vilka är stegen i arvskiftet?

Upprätta en bouppteckning

Det första steget i arvskiftet är att upprätta en bouppteckning. Bouppteckningen är en sammanställning av den avlidnes tillgångar och skulder vid dödsfallet. Denna ska lämnas in till Skatteverket för registrering och ska genomföras inom tre månader från dödsfallet.

Betala skulder och utgifter

Innan arvskiftet kan genomföras måste alla skulder som den avlidne lämnat efter sig betalas, samt eventuella omkostnader för exempelvis dödsboets administration. Det innebär att dödsboets tillgångar används för att täcka dessa kostnader.

Fastställ arvingar

De som är berättigade att ta del av dödsboet är de som är angivna i testamentet, eller om inget testamente finns, de arvingar som finns enligt lag. Vanligtvis är det barn, make eller maka, och eventuella föräldrar som är de primära arvingarna. I vissa fall kan även andra släktingar ha rätt till arv.

Fördela tillgångarna

När alla skulder är betalda och arvingarna har fastställts kan tillgångarna delas upp. Detta kan göras genom att arvingarna kommer överens om en fördelning eller genom att en advokat eller en jurist bistår med att upprätta arvskiftet. Om det finns ett testamente, ska fördelningen ske enligt den avlidnes vilja.

Arvsskifteshandling

När fördelningen är överenskommen mellan arvingarna, upprättas en arvsskifteshandling. Det är ett juridiskt dokument som fastslår vem som får vad och hur tillgångarna ska fördelas. Detta dokument ska undertecknas av alla berörda parter och kan i vissa fall behöva bevittnas.

Skatter och avgifter

Det kan också förekomma arvsskatt eller andra avgifter som kan påverka hur tillgångarna fördelas. I Sverige finns det ingen arvsskatt sedan 2005, men det kan fortfarande finnas andra skatter, exempelvis om arvtagaren säljer fastigheter som ingår i arvskiftet.

Behöver man hjälp vid arvskifte?

Arvskifte kan vara en komplicerad process, särskilt om det finns tveksamheter kring testamentet eller om det uppstår tvister mellan arvingarna. I dessa fall kan det vara klokt att ta hjälp av en jurist eller advokat som är specialiserad på arvsrätt för att säkerställa att allt görs korrekt. Om dödsboet har mycket tillgångar eller komplicerade frågor kan en professionell förvaltning av dödsboet också vara ett alternativ.

Vanliga problem vid arvskifte

Tvister mellan arvingarna – Om arvingarna inte är överens om fördelningen av tillgångarna kan det uppstå konflikter. En lösning kan vara att använda en mediator eller en jurist för att hjälpa till med förhandlingarna.

Oklara testamenten – Ett otydligt eller ofullständigt testamente kan leda till att det blir svårt att fastställa den avlidnes vilja.

Skulder som inte var kända – I vissa fall kan dödsboet ha skulder som inte var kända vid bouppteckningen, vilket kan fördröja arvskiftet.

Sammanfattning

Arvskifte är den process där en avliden persons tillgångar fördelas bland arvingarna. För att genomföra ett korrekt arvskifte krävs att alla juridiska och ekonomiska förutsättningar är uppfyllda. Det kan vara en komplicerad process, och det är därför en bra idé att ta hjälp av en expert vid behov för att säkerställa att alla rättigheter respekteras och att arvet fördelas korrekt.